Matassa Tommy Ferriol 2024 – vind, kalk och energi från Roussillon

Torsdagsglaset #11

Matassa Tommy Ferriol 2024 – ett lekfullt vin från Roussillon

Det är något särskilt med torsdagar. De bär på en föraning om helg, ett mellanrum där tempot får sjunka och just i det där mellanrummet passar Tommy Ferriol 2024 nästan löjligt bra.

I de torra vindpinade landskapen runt byn Calce i Roussillon i södra Frankrike ligger Domaine Matassa – ett av de mest inflytelserika namnen inom europeiskt naturvin. Här arbetar vinmakaren Tom Lubbe känd för att utmana traditioner och låta druvor, jord och årgång tala så fritt som möjligt. Cuvéen Tommy Ferriol är ett av hans kanske mest charmiga och lättsamma viner. Den görs främst på syrah tillsammans med muscat à petit grains – en ovanlig kombination i rött vin. Resultatet blir något helt eget – ett vin med aromatisk energi med syrahs saftiga röda bär möter muskats blommiga och lätt kryddiga toner. Men det är lätt att fastna i vinets lekfullhet och glömma vad som finns bakom.

Tom Lubbe är inte en vinmakare som följt den raka vägen. Uppvuxen i Sydafrika och formad av erfarenheter runt om i Europa landade han till slut i Roussillon – nästan av en slump. Hos Domaine Matassa kom han att bli något av en outsider i en traditionstyngd region – där han istället för att följa det förväntade valde en annan riktning, bort från kraft och mot lätthet, energi och rörelse. Det som gör honom särskilt intressant är just den där kombinationen av nyfikenhet och återhållsamhet. Lubbe arbetar med en filosofi som är lika enkel som kompromisslös – att inte stå i vägen. Han ser sig inte som någon som skapar vin utan som någon som guidar processen, försiktigt och lågmält. Det kräver precision, men också mod att släppa kontrollen och låta druvor, jord och årgång tala. Och det märks .. Vinerna från Matassa känns levande med små skiftningar, en puls, något som rör sig. Det är mindre perfektion och mer energi – mindre regelbok och mer känsla. Tänker man sig vingårdarna kring Calce mitt i vintern blir det tydligt var allt börjar. De annars torra, dammiga sluttningarna ligger nakna och stilla under ett klarare ljus. Vinden känns kallare, mer påtaglig. Rankorna står som teckningar mot himlen. Det är nu grunden läggs.

Domaine Matassa håller en låg digital profil och saknar en klassisk egen hemsida och vill du fördjupa dig finns mer att läsa här via importören Lundgrens Wines exempelvis.

Beskärningen sker med omsorg där varje snitt avgör hur nästa årgång ska formas. Hur mycket kraft rankan ska bära, hur balansen ska bli. I ett biodynamiskt jordbruk blir det nästan meditativt med ett arbete i takt med naturens rytm. När druvorna sedan skördas – syrah och muscat – behandlas de med samma respekt. Kombinationen är ovanlig men det handlar inte om att vara annorlunda för sakens skull utan mer om balans genom kontrast. Struktur möter aromatik, djup möter lyft.

I vineriet fortsätter samma tanke. Jäsningen sker spontant utan tillsatt jäst. Varje årgång får leva sitt eget liv. Extraktionen hålls kort – man vill inte pressa fram kraft utan bevara det saftiga och direkta. Vinet får sedan vila i neutrala kärl och det används minimalt med svavel. Allt för att behålla energin, rörelsen, det ofixade. Och i glaset känns det direkt.

På näsan kommer först aromerna – röda bär som hallon och körsbär men snabbt också florala toner av rosor och en lätt kryddighet som smyger sig fram. Det finns en öppenhet i doften, något nästan luftigt och inbjudande.

I paletten fortsätter samma berättelse men med en annan rytm där frukten blir saftigare, syran bärande och pigg och texturen mjuk nästan silkeslik. Vinet är lätt i kroppen men fullt av liv med en energi som gör att det aldrig känns tunt Och i glaset över tid händer något mer. Det rör sig, öppnar upp sig, förändras. Det behöver lote luft. Det som först var rakt och bärigt får fler lager – örter, en lätt jordighet, kanske en antydan till något vilt. Det är ett vin som inte står still utan som lever tillsammans med stunden. Tommy Ferriol 2024 är därför lätt nästan viktlös men samtidigt uttrycksfullt. Alkoholhalten är låg, känslan törstsläckande – som ett rött vin som flirtar med rosé. Servera det lätt kylt och det händer något. Frukten blir ännu klarare, syran piggare, helheten ännu mer självklar. Men mitt i all somrig lekfullhet finns en sval kärna – en friskhet som påminner om kall luft, om vinden som sveper genom Roussillon och aldrig riktigt lämnar vinet Det är ett vin som bär både plats och process inom sig, men utan att bli tungt av det.

Istället landar det i det enkla – ett glas som fylls. En klunk som tas. Ett samtal som fortsätter lite längre än tänkt. Och plötsligt är torsdagen inte bara en dag mellan onsdag och fredag. Den är något eget. Och det är kanske just därför man tar ett glas till. Njut av dagen, med kärlek the grape journal.