');

February 19, 2026

Detta är ett bubbel jag ofta återvänder till när bordet är fullt med folk och fler glas ska fyllas. Franciacorta har länge varit mitt självklara alternativ när jag vill ha bubblor med djup men utan att sträcka mig mot Champagne och har blivit mitt personliga bubbliga komplement med ett annat uttryck än champagne – med mer sol och mer kalk. Ett bubbel jag gärna serverar till mingelfesten men också när jag har något att fira en helt vanlig torsdag.
Vi är i Lombardiet strax söder om Lago d’Iseo och ungefär 80 kilometer öster om Milano. Regionen ligger i provinsen Brescia med centrala orter såsom Erbusco, Iseo, Corte Franca, Passirano och utgör hjärtat av Franciacorta. Landskapet bär spår av glaciärer från när isen drog tillbaka sig och lämnade efter sig moränjordar såsom grus, sand, kalk och sten. Jordar som dränerar snabbt och som tvingar vinrankan att arbeta djupt så rötterna kan söka sig neråt efter vatten, mineraler och spår av uråldrig kalk. Resultatet blir druvor med fin koncentration utan tyngd och ger ofta en syra med nerv med mycket frukt. Franciacorta ligger i en balanspunkt mellan alp och sjö där alpernas svalka möter Lago d’Iseos värme. Dagarna kan vara heta och nätterna svala. Det är just skillnaden på temperaturerna som bevarar syran och ger aromatisk skärpa.

Chardonnay dominerar med sin citrus, gröna och gula äpplen och ibland en antydan till stenfrukt om det är ett varmare år. Andra druvor brukar vara Pinot Nero, Pinot Bianco och den nästan bortglömda lokala druvan Erbamat, som har blivit populär igen för sin höga naturliga syra och sin förmåga att möta ett varmare klimat.

All Franciacorta produceras enligt metodo classico med samma grundprincip som i Champagne. Basvinet jäser först som ett stilla vin och sedan tillsätts jäst och socker, flaskan försluts där den andra jäsningen sker på flaska. Bubblorna föds där under tryck och sedan kommer tiden. När jästen dör och bryts ner – autolys – frigörs ämnen som ger struktur, komplexitet och aromer av brioche, rostat bröd och mandel. Texturen blir krämig, nästan invävd i syran. Lagringskraven är strikta här i Franciacorta, minst 18 månader på jästfällningen för standard Brut, minst 30 månader för Millesimato och minst 60 månader för Riserva. Det är inte snabbproducerade bubblor. Det är långsam arkitektur. Jämförelsen med Champagne blir därför oundviklig men Franciacorta smakar annorlunda. Mindre krita och mer kalk och sol. Ofta mer fruktmognad men med en bibehållen syra och struktur. Bubblorna är fina, syran exakt, texturen krämig och fyllig utan att bli tung. Det är ett vin som balanserar italiensk generositet med disciplin.

Franciacorta har länge varit mitt självklara alternativ när jag vill ha bubblor med djup men utan att sträcka mig mot Champagne. Doppio Erre från Derbusco Cives är ett vin jag återkommer till ofta särskilt som ett bubbel till olika festligher med fler antal gäster. Bakom vinet står teamet i Erbusco – Franciacortas hjärta. På moränjordar rika på kalk och mineral där namnet är en hyllning till platsen och dess invånare – cives – en påminnelse om att varje flaska börjar i jord, händer och tid. Doppio Erre di Franciacorta Brut är gjort på ungefär 85 % Chardonnay och 15 % Pinot Nero – en kombination som utgör vinets klassiska cuvée och bidrar till dess balans och elegans. Endast det första mustflödet används. Vissa partier får jäsa i barrique för extra struktur och djup. Sedan får flaskorna vila minst 30 månader på jästfällningen – betydligt längre än minimikravet. Under dessa månader sker autolysen – jästcellerna bryts långsamt ner och frigör aromer som brioche, rostat bröd och lätt nötighet. Moussen blir fin, integrerad, syran och frukten vävs samman. Trettio månader av tystnad. Trettio månader av omsorg. Trettio månader som formar bubblor med precision.

På näsan är vinet nyanserat med gula äpplen, päron och honungsmelon i första anslaget, kalkig mineralitet som ger fokus och autolytiska toner som en mjuk struktur under frukten. I paletten är det friskt och balanserat. Syran bär upp frukten utan att bli vass. Moussen är finfördelad, avslutet torrt och upplyftande. Det här är ett vin som älskar sälta och rena råvaror och jag brukar tänka mer,
Men också chark och andra läckerheter såsom tunnt skivad Parmigiano Reggiano, salta mandlar eller en skiva prosciutto. Sältan lyfter frukten och syran skär genom fetman och moussen smälter samman allt. Det som får Doppio Erre att sticka ut är tiden och precisionen. Trettio månader på jästfällningen ger en fin krämighet, komplexitet och balans. Ett vin som belönar nyfikenhet och tålamod – och som visar hur terroir, hantverk och tid möts i fin harmoni. Har du någon favorit från Franciacorta som jag borde prova?
Ha en fin torsdag, med kärlek, The Grape Journal


