Fredholms vin och Qvarnfors Vineri

Sveriges första vinkollektiv tar form

Det är en klar, stilla eftermiddag i oktober när vägen slingrar sig genom nordöstra skånes böljande landskap. Löven har börjat skifta färg och mellan fälten glimmar ljuset över dammar och stenmurar. Vid Bjärnum reser sig Qvarnfors herrgård, en plats där historiens andetag möter doften av nyslipad metall och nyfyllda vintankar. Här har något nytt tagit form – Sveriges första kooperativa vineri, där tre vinmakare förenar sina händer, sin envishet och sin tro på den skånska jorden. Pär Fredholm från Fredholms Vingård är en av dem. Med blicken djupt förankrad i både hantverk och jord låter han oss följa med in i arbetet in bland tankarna, där skånsk terroir får en röst och vin blir till berättelse.

” Vi har arbetat länge med att få detta vineri på plats, säger Pär och gestikulerar mot de rostfria kolosserna. Här kan vi ta emot druvorna, rensa dem, låta vinet vila i tankarna och lagra det som produceras. Och det finns plats för framtida expansion. “

Jag möter de tre vinmakarna – Pär Fredholm, Mike Roe från Vittsjö Vingård och Lars Swegen som är grundarna till Qvarnfors vinodlarförening. Men det är Pärs historia vi följer idag, hans resa genom jordlager och drömmar. Fredholms Vingård utanför Tyringe är en av pionjärerna inom svensk vinodling – en familjeägd gård där passionen för hantverk, terroir och kvalitet har genomsyrat arbetet sedan de första rankorna planterades i slutet av 2000-talet.

” Min väg hit har varit både galenskap och passion, säger Pär. Jag började med att odla gröna druvor, främst PIWI-sorter och lärde mig tidigt att lyssna på de som kan. Sedan försöker man skapa något eget, och tro på sina idéer och tankar. “

Vi sitter i oktobersolen med varsin kopp kaffe, värmen från koppen möter den svala luften. Samtalet rör sig mellan jord och druva, mellan tålamod och tid. Pär berättar om arbetet bakom vinet – om skördeuttag, beskärning och den omsorg som krävs för att varje ranka ska hitta sin balans. Han talar om den mineralrika jorden här i nordöstra skåne, om sältan i marken och om hur klimatet formar uttrycket i druvorna. Solaris och Siramé är hjärtat i odlingen och särskilt den blå Siramé har blivit hans favorit – envis, elegant och med en karaktär som bara växer med åren.

” Terroiren i nordöstra skåne är unik, säger Pär. Jordmånen ger ett uttryck av mineral, nästan rökighet, och det är det vi vill att vinet ska spegla. Varje år är en ny utmaning – frost i maj, hetta i juli – och det gäller att anpassa skördeplanering och rotstockar för att möta klimatet. “

Att samarbeta i ett kooperativ, där flera odlares druvor kan tas om hand på samma plats, är en trygghet och en stimulans. Kooperativa vinerier är inget nytt i Europa. I vinländer som Frankrike, Italien och Spanien har vinodlare i generationer gått samman för att dela på kunskap, utrustning och risker – en form av gemenskap där varje odlare bevarar sin egen identitet, men där styrkan ligger i samarbetet. Här på Qvarnfors tar den idén skånsk form och skapar nya möjligheter. Mitt bland tankarna och doften av nypressad must växer något fram som känns både tidlöst och nytt – ett sätt att tillsammans bära hantverket vidare och att låta flera röster sjunga ur samma jord.

” Det här betyder enormt mycket för oss. Vi kan stötta varandra, dela erfarenheter, men samtidigt behålla den individuella vinprofilen.

Pär berättar att allt började i liten skala för honom med några hundra plantor och en nyfikenhet som snabbt växte till något större. Tillsammans med sin fru Jenny planterade han de första vinrankorna redan 2002. Det som då var ett experiment i skånsk jord blev med tiden ett hantverk och en livsuppgift. Sedan 2013 driver de Fredholms Vingård som kommersiell producent och idag breder 1800 stockar ut sig i sluttningen utanför Tyringe. Efter många år av samarbete med andra vinmakare står de nu inför ett nytt steg. De som tidigare ansvarat för vinifieringen har nu inte längre kapacitet och det öppnar för ett naturligt nästa steg att ta hem hela processen i egen regi. Nu jäser den första skörden här på Qvarnfors. Det är ett målmedvetet och omsorgsfullt steg i en resa som alltid handlat om precision, lärande och att låta platsens karaktär få tala i varje flaska.

” För mig handlar vin om balans, om att låta naturen tala men också att skapa med precision. Att stå här i Qvarnfors, se jästankarna och veta att nästa steg sker i samma anda, det är ett privilegium, säger Pär. Min önskan för svensk vinodling de kommande tio åren? säger Pär när vi lämnar. Att tro på oss själva. Jobba efter balans i vinerna, bli vän med friskheten och syran – och låt terrioren tala. “

Hemma i glaset lyser Elsa, Fredholms prisbelönta Solaris, som ett halmgult smycke. Doften är direkt inbjudande med gula päron, honungsmelon och mogen frukt som väcker nyfikenheten på vad paletten har att bjuda. När jag smakar avslöjar vinet sin komplexitet – fylligt, med lager av päron, ananas och en kryddig underton av te som elegant ramar in den subtila strukturen från akaciafaten.

Till detta kombinerade jag en torskrygg med brynt smör och mandelpotatispuré. Här händer något spännande där smörets nötiga och rostade karaktär möter vinets fyllighet, medan den friska syran lyfter sältan i fisken och binder ihop smakerna fint. I glaset dröjer doften kvar mjukt, komplext och varmt, som ett eko av päron, honung och sol över skånsk jord.

Elsa – namnet som kommer från vingårdens hund – trogen, nyfiken, alltid närvarande. Kanske är det ingen slump att vinet fått hennes namn. Det finns något liknande i båda – ett lugn, en värme och en stilla energi som dröjer sig kvar länge efter att mötet är över.

Jag lämnar vineriet med en känsla av stilla förväntan. Det doftar framtid här – av must, jord och passion. Något nytt håller på att ta form mellan väggarna på Qvarnfors herrgård, där tre vinmakare låter drömmen om skånskt vin få kropp och röst. Snart väntar besök hos både Vittsjö Vingård och Fredholms Vingård men berättelsen börjar här – i Sveriges första kooperativa vineri där samarbetet blir till styrka och varje druva bär löftet om något större. En ljuvlig oktobersol värmer fortfarande över gårdsplanen när jag kör därifrån, med smaken av kaffe, fina samtal och framtid kvar i minnet.