Melsheimer Mullay-Hofberg Riesling Mosel

Vår i tordagsglaset med Weingut Melsheimer Riesling Trocken 2022 – terroir, hantverk och ren mineralitet

I Mosel reser sig sluttningarna nästan overkligt branta ovanför floden. I byn Reil ligger Mullay-Hofberg – ett läge där skiffern dominerar både landskap och vin. Här är jorden inte mjuk – den är spröd, mörk och levande. Den lagrar solens värme under dagen och släpper tillbaka den under natten vilket ger druvorna en långsam och utdragen mognad och där syran bevaras. Det är ett landskap som kräver närvaro och det är precis där Weingut Melsheimer kommer in.

Det här vinet kom till mig via en omväg. En vän besökte Mosel och bland annat denna vingården i höstas och kom hem med berättelser som fastnade. Nyfikenheten väcktes och ett gäng flaskor beställdes med lite olika stil. Och nu hamnade en av dem i torsdagsglaset.

Hos Weingut Melsheimer är vinmakning inget som sker i efterhand utan något som byggs från första stund i vingården. De extrema lutningarna gör maskiner i princip obrukbara och allt arbete sker helt manuellt – beskärning, uppbindning, skörd. Druvorna plockas klase för klase. Det är ett arbete där erfarenhet sitter i händerna och filosofin vandrar vidare i vineriet. Spontanjäsning med naturlig jäst. Långsam fermentering. Lagring i traditionella fuderfat som låter struktur och ursprung stå i centrum. Dessa massiva ekfat på nästan 1 000 liter tillför inga smaker som nya små ekfat gör utan låter vinet andas långsamt, mikro‑oxideras varsamt och utveckla struktur, mineralitet och frukt helt obehindrat – en ren spegling av terroir.

Bakom varje Mullay-Hofberg finns händer som har lärt sig varje spricka i skiffern. Idag är det Thorsten Melsheimer som bär stafettpinnen i familjetraditionen som femte generationens vinmakare. För honom är vinmakning ett sätt att vårda platsen – varje klase, varje rad och varje terrass är en dialog med naturen. Redan i mitten av 1990-talet valde han att odla ekologiskt och sedan 2013 följer gården biodynamiska principer – där jorden, växterna och livet omkring ses som ett sammanhängande system som måste respekteras. Han beskriver det som lyhördhet och tålamod, en instinkt snarare än kontroll. På vingården lever också små getter i sidodalarna som naturliga trädgårdsmästare som håller vegetationen i balans och bidrar till biologisk mångfald. Allt detta finns där i glaset – i den rena syran, mineraliteten och den subtila rökigheten – en direkt spegling av arbetet, kärleken och respekten för platsen.

Små provningsnoteringar – Reiler Mullay-Hofberg Riesling Trocken 2022

2022 i Mosel gav viner med tydlig syra och ren frukt. I trocken-stil blir uttrycket extra naket – inget restsocker som rundar av, inget som döljer. Bara syra, mineralitet och struktur i balans. Färgen i glaset är ljusare halmgul med en grön ton som känns ung och spänstig. På näsan möts jag primärt möts av citrus – citronzest och lime – tillsammans med grönt äpple och vit persika, någon sval örtighet som ger en ytterligare precision. Därefter kommer de sekundära tonerna med jästkaraktär och en tydlig flintig rökighet som våt skiffer. Tertiärt anas redan en begynnande utveckling – en lätt ton av bivax och petroleum som lovar lagringspotential. Så de andra kommer få ligga i vinkylen något år till, kanske längre. I paletten är syran direkt och linjär – som en ryggrad i vinet. Frukten är stramt hållen, citrus och äpple i fokus. Sedan kommer en mineralitet, såsom salt, sten. Avslutet är långt, torrt och bär en rökig, skifferpräglad ton.

Mullay-Hofberg ger ofta riesling med djupare mineralitet än många andra lägen i Mosel. Mindre blom, mer sten. Det här är ett vin som lutar åt det seriösa – stramt, fokuserat och med tydlig riktning.

Mat som lyfter vinet

Mullay-Hofberg Riesling Trocken 2022 vill gärna ha sällskap och på tallriken får varje råvara chans att spegla vinets själ. Tänk smörstekt vit fisk fortfarande varm från pannan med brynt smör som doftar nötigt och kapris som lägger små salta prickar mot tungan. En stänk citron drar igång syran i vinet och låter citrusnoterna dansa tillsammans med fiskens rena fräschör. Helt plötsligt känns vinet som en promenad över Mosels branta sluttningar – frisk, stram, mineralisk, men levande. Samma filosofi gäller vårprimörer. Sparris som precis fått lite smör, ärtor som fortfarande bär vårens sötma, fänkål med sin anisdoft – allt speglar vinets gröna toner och mineralitet. Syran svarar på fettets rundhet, mineraliteten möter sälta, fruktens friskhet förstärker den naturliga sötman i råvarorna.

Och sedan ostarna – en lagrad Comté eller Gruyère där nötiga toner möter vinets strama mineraliska linjer. En krämig getost möter vinets citrus och en smörig ost får syran att glänsa ännu mer. På tallriken som i glaset är det balans och energi som råder. Fett möter syra, sälta speglar mineralitet, frukt förstärker frukt. Det är vår på tallriken, vår i glaset – och precis som Mullay-Hofberg vill berätta – är det en upplevelse där plats, arbete och råvarornas natur möts i ett enda ögonblick.

Det började med någon annans upplevelse i sluttningarna i Mosel. Det fortsatte med nyfikenhet och några beställda flaskor. Och det landade här – i glaset. Ett underbart vin som bär sin plats hela vägen fram. Torsdagsglaset – med djup och riktning. Njut av helgen som kommer, med kärlek the grape journal. Nästa inlägg tänkte jag dyka ner mer i aromer – dofter och smaker – hoppas du vill följa med.